Litefinare

Jag är trött. Och stressad. Och flummig.
Det är tröttsamt, stressigt och alldeles, alldeles underbart. 
Eller?

Det är såna här kvällar man skulle bo ensam och skutta runt i huset som man vill till nån härlig dänga. Och shakea när ingen ser liksom.

Blubb blubb.

Nej vet ni vad? Det här med balklänningar är jobbigt. Så himla omständigt och allt. Men fint.

Och jag har två filmanalyser att skriva. Det är ju inte så jobbigt. JO DET ÄR DET. Om man inte vill. Så jag måste sätta mig ner framför en skräckfilm (jag tittar inte på skräckfilmer) för skolans skull. Eller den är inte så hemsk. Den andra mysiga franska filmen måste jag bara plocka fram i skallen. Men det är ju också jobbigt.

Kan inte filmkunskap BARA handla om att se på filmerna?

Men jag ska inte klaga. Det är kul.