Hej. Jag är konstig idag! Precis som artonåringar ska vara.

Jag leker gärna att jag är drottning över världen. Men egentligen ser jag bara på medan ett kort rymmer från garderobsdörren, försöker med tankekraft (som en äkta drottning borde) sätta tillbaka den olyda lilla krabaten. Jag kanske är lite diktatisk någonstans i mitt undermedvetna. Diktatisk som i poetisk alltså.
...
Mitt rum är fyllt med ballonger. PIPPIballonger.
Helmutina tyckte om dom lika mycket som jag.
Och imorgon blir det åka av! Kan inte vänta!!
KAN INTE VÄNTA!
(det var ju synd då, det finns inte så mycket mitt artonåriga liv kan göra åt saken för tillfället)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0