PUSS

Återigen isbitsfötter och en urdrucken nattkopp.
Jag var in på krogen och vände.
Kunde inte tvinga fingrarna till plånboksgrävning efter fyllebidrag i den folktomma fredagskvällen.
Istället vände jag, susade fram under himlens istårar.
Tillbaka hem, där ingen var vaken.
Där dagen började och slutade och däremellan fylld av hemligheter alla ändå märkte.
Små skönheter som genomsyrade konstig konst och trängde igenom paralyserande musikalitet.
En säkerhetsaning. En lugn intensitet.
Kanske var det den bästa dagen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0