Litefinare

piggare

gladare

mer taggad

lyckligare

och det är därför trettonhelgen är så himla bra. Efter den traditionella vinterdeppningen var det en räddande hand som hjälper till att dra upp mig på fötterna och ge mig en knuff i ryggen inför det nya året och skolstarten. Jag hade bestämt att det här jullovet bara skulle vara skönt, jag skulle gå i pyjamas, läsa böcker och se på filmer och skita i läxorna, men tyvärr verkar den lilla deppbakterien vara oundviklig ändå. Stiftsgårdens timing är helt enkelt perfekt. Efter all stress och ståhej kring jul och nyår kommer man upp dit och bara slappnar av. Släpper allt och bara är. Även om inte allt var fint, det var personligt jobbiga grejer också, men i det stora hela känns det bättre. Stiftsgården har alltid sin unika läkande effekt på mig. Förundrande. Haha, det är som om jag blivit frälst av det där stället. Som för många andra är det mitt andra hem, betryggande och avslappnande trots det alltid så fullproppade schemat. Jag ville inte åka hem, det vill jag aldrig, men nu är jag glad att jag är hemma. Det gör ingenting att skolan börjar imorgon, att vardagen sätter igång och berövar mig min avslappning, för jag fick iallafall fyra dagar av gemenskap och kulturkrockar. Jag saknar det och jag saknar mina vänner som jag borde träffa oftare än en gång i halvåret, men jag träffade många av dem för bara två dagar sen och det håller mitt humör uppe för en tid. Ångrar lite att inte min kamera användes, jag som alltid brukar fotografera speciella saker i mitt liv. Den här gången kände jag bara för att uppleva, vilket var ännu mer avkopplande.

Det enda jag oroar mig för nu är att skolan ska ta över min nyfunna känsla alltför fort.

Genom fönstret ser jag en klarblå himmel, det är en perfekt vinterdag om det bara fanns snö. Som i Rättvik.