Utsläppt till resten av livet
Det är en konstig känsla det här med att vara nyutexaminerad. Sommaren är än så länge väldigt lik de senaste somrarna, om än lite mindre sol och lite mer sommarjobb och romantik. Att dessutom jobba med ett helt drös av esteter gör att man fortfarande befinner sig i den estetiska feelingen. Iförsig: En gång estet - alltid estet. Men ju längre tiden går, ju mer vi sprider oss i världen och ju mindre vi umgås allesammans, desto längre bort från gymnasietiden kommer vi. Och när alla vi gått i skolan med tagit studenten och när syrran tagit studenten om tre år har den direkta kopplingen till Carlforsskas estetiska program försvunnit completely.
Det var ofattbart att ta studenten. Men det är gjort nu och nästa steg är att på ett äkta benmärgsdjupt sätt fatta att det verkligen är över. Att man faktiskt inte kommer tillbaka i höst, att sommarlivsstilen för min del kommer fortsätta i princip likadant när hösten kommer. Med diverse jobb och ledig tid. Att kompisträffar måste ordnas på eget initiativ. Att man kanske kan resa iväg lite mer fritt.
Det mest surrealistiska är att många vänner kommer lämna Västerås. När hösten kommer sprider de sig till diverse utbildningar över landet och det kommer bli kanske ibland omöjligt att träffa dem på långa tidsperioder. Vissa har redan tagit det steget. Det känns så konstigt.
Kommentarer
Postat av: Camilla
Jag veeeet. Det känns fortfarande så himla surrealistiskt!
Trackback
