Be twisted!
Är det bara jag som tänker på isglass? Twisted. Twister.
Appropå glass, här är ett av världens smaskigaste recept:
Mycket vanljglass
Mycket O'boypulver
Lite mjölk
1 - 2 bananer
Släng allt i mixern och mixa!
Twist. Twistband...
Är det något som är lite sådär odefinierbart på nostalgiskalan, så är det twistbandet. Lite coolare och flickigare än hopprep och mycket mer praktiskt eftersom man istället för muskelkraften hos snoende kompisar kunde använda stolar eller bordsben för att hålla upp bandet. Men man tröttnade också ganska snabbt på det ihärdiga hoppandet och försöken att hitta på nya kreativa hopp. Det hör definitivt till barndomen, men inget uppenbart nostalgiskt och känslosamt fenomen. Ganska knasigt!
(Ja, jag är stressad och oerhört skoltrött.)
Första advent
DAGENS
Plan: Adventsfika för familjen, mormor och farmor hos moster och sen adventspyssel hos moster.
Resultat: Adventsfika för familjen, mormor och farmor hemma hos oss och sen adventspyssel hos moster.
Tittande: Gilmore Girls, sista skivan säsong 5.
Träningsvärk: Vänster lår, sen paintballen igår. (julrim?)
Hår: Smutsigt.
Kläder: Mys.
Syssla: Framtidspusslet.
Borde: Nationellatalrepetition.
Äckligaste: Krypdjuret i garaget.
Godsak: Lussebulle.
Dryck: Glögg.
Musik: Manfred Mann-nostalgi av mina päron.
Färg: Gul.
Längtan: Jul. (julrim?)
Favorit: Nya bal- och sceniskaskorna!
Jag sover med ett dött djur över sängen
Tänk er att jag smälter och ger efter, som jag verkligen gör. Den mänskliga kärleken springer upp som en källa inom mig och dess ljuvlighet flödar ut över hela den åker som jag har berett så omsorgsfullt och med sådan möda, besått så träget med de goda föresatsernas och de självförglömmande planernas utsäde. Nu är den översvämmad av en flod av nektar, de späda plantorna dränkta, fördärvade av ett underbart gift.
ur Jane Eyre
Att en bok kan påverka så starkt. Då är man en författare med rätt penna i handen!
Min helg var helt totalgalen och oslagbar, lika mysig som vild som nyttagörande. Många leenden har passerat mina läppar de senaste 60 timmarna. Vilken tur jag har som är omgiven av så färgstarka och underbara människor, oavsett ifall jag lärde känna dem igår, inte sett dem på länge eller träffar dem varje dag.
Ja, tyvärr är mina händer torrare än någonsin och jag måste använda lösa cykellysen, men boken är inte slut än och fler sådana här helger väntar i livet.
And the world smiled down to her
Take Action today with WWF! from WWF on Vimeo.
And everyone who had doubted her got their fair share of dirty water
Idag har jag gjort två nationella prov i svenska. Eller rättare sagt jag har skrivit två.
Först var det skrivdelen i skolan. 5 timmar konstant skrivning. I ett klassrum. Utan paus. När jag kom hem tänkte jag neka alla väntande läxor och inte plugga ett enda litet fjuttigt dugg mer idag.
Men när pappa ockuperade tv:n från mitt älskade Gilmore Girls hade jag en chans och tog mig i kragen. När man ändå är kvar i reflektionstankarna och allt det där kan man ju prova att få klart det där nedrans föredraget, tänkte jag.
Och det är ju fånigt hur lätt det gick helt plötsligt! Jag satt halva höstlovet och försökte och försökte och försökte utan varken inspiration eller motivation eller vidare framgång. Det enda jag lyckades med var ett luddigt och flummigt tappert försök till föredrag som knappt hade nått ett G.
Men efter 3 timmar en kväll som denna, voilá!
Min tanke var att snygga till det jag hade. Men ibland är det sannerligen bäst att börja om från scratch!
Det är en totalnöjd flicka utan vidare prestationsångest som går till sängs ikväll.
Slutsats: ...det här med pluggning...kanske borde göras oftare.
Det fanns ingenting i dessa omständigheter som kunde få kärleken att svalna eller upphöra, men mycket som var ägnat att väcka förtvivlan
Snor
Det är ju alltid lika mysigt att vakna upp och känna sig död i hela huvudet och fet i bihålorna och torr i munnen för att näsan är igentäppt. Tur att det finns nått som heter sjukanmälan på skolan. Så man kan somna om och inte vakna förrän typ 4 timmar efter man skulle ha varit i skolan pigg och fräsch och sångkapabel.
Idag mår jag bättre. Jag tog mig upp till skolan iallafall, sen får vi väl se hur dagen artar sig.
Näsan rinner och halsen hostar och ögonen står halvöppna. Men det är väl sånt som hör till.
Snart är det JUL!
Fars Dag
Jag sitter hemma efter en händelserik och totalkul helg och är coldplaynostalgisk.
Frida var och hälsade på i fredags vilket blev både en mini-stiftsgårdsåterträffika med underbara människor och en krogutgång med underbara människor och jag gjorde kanske av med lite för mycket pengar, men kvällen var så värd det!
Frida var och hälsade på i fredags vilket blev både en mini-stiftsgårdsåterträffika med underbara människor och en krogutgång med underbara människor och jag gjorde kanske av med lite för mycket pengar, men kvällen var så värd det!
Igår cyklade jag till Irsta i kylan lite för tidigt på morgonen för att det skulle vara okej och hade konfirmander och sen trippade jag bort till Sofias hus för där ordnades en överraskningsmiddag för flickan stor och så sov jag där.
Idag vaknade jag efter en knasig dröm involverandes björnar, stenhackor, spetsunderkläder och trollformler och sen cyklade jag tillbaka hit i kylan och nu är jag täppt i näsan och har precis beordrat pappa att ta med Ida och grädde hit på lite Fars Dag-fika.
Dagens sång
Fleet Foxes & Alela Diane
Musiken som gör att man bara vill sväva iväg och le stort resten av livet.
Den upplevde jag igår. På riktigt.
Fyfaaaaaaaaaan vad bra det var!
Your creamy coolness has honoured me by speaking my name
Sooooo loooong myyy friieeeeeeeend
Jag är trött. Och stressad. Och flummig.
Det är tröttsamt, stressigt och alldeles, alldeles underbart.
Eller?
Det är tröttsamt, stressigt och alldeles, alldeles underbart.
Eller?
Det är såna här kvällar man skulle bo ensam och skutta runt i huset som man vill till nån härlig dänga. Och shakea när ingen ser liksom.
Blubb blubb.
Nej vet ni vad? Det här med balklänningar är jobbigt. Så himla omständigt och allt. Men fint.
Och jag har två filmanalyser att skriva. Det är ju inte så jobbigt. JO DET ÄR DET. Om man inte vill. Så jag måste sätta mig ner framför en skräckfilm (jag tittar inte på skräckfilmer) för skolans skull. Eller den är inte så hemsk. Den andra mysiga franska filmen måste jag bara plocka fram i skallen. Men det är ju också jobbigt.
Kan inte filmkunskap BARA handla om att se på filmerna?
Men jag ska inte klaga. Det är kul.
Blubb blubb.
Uppmärksamhetsgrad: 47
För ett tag sen var jag uttråkad. Så jag kom på en genialisk plan. Det var dags att skapa drama.
Det är den inverkan amerikanska dramaserier har på oss stackars svenskar. Ack så beroendeframkallande.
Mitt liv är fortfarande tråkigt. Men nu pendlar iallafall humöret mellan depressivt och övernöjt.
Och tänk, jag lever inte längre i en totalt händelselös vardag.
Jag är nästan där
Att inte veta.
Att vara ovetandes.
Att vänta på besked.
Att försöka bestämma sig.
Att låtsas veta.
Att veta att man inte vet.
Att alla andra vet.
Att ingen vet.
Att leka ovetandes.
Att förändra vetandet.
Att trotsa det ovetna.
Att veta allt men ingenting.
Att du vet.
Att agera vetandes.
Att säga något man inte vet.
Isn't it a pity that you won't kiss these rotten lips
Jag är kärare än någonsin.
Take me back to London!
