Paniken när kjolen befinner sig i midjan

Och sen är resten av kvällen undanskymd i en dryg frustration.

Ni vet när livet liksom bara rullar på. Så är det nu. Och någonstans på efterkälken hinner huvudet ifatt och rätt som det är inser man saker som man egentligen kanske borde insett för längesen eller åtminstone för en liten stund sen.
Men när man inser att man insett något lite efter sin tid brukar jag tänka att det är bättre än aldrig. Jag gjorde liksom så gott jag kunde. Och kanske blev lite frustrerad i onödan. Men vad gör det om hundra år?

Ja såvida det inte handlar om globala missförstånd och viktiga saker som äventyrar världsfred och såna stora saker, känner jag att det nog inte gör så mycket faktiskt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0