Tomatfejs
Har haft en sjukt produktiv helg:
- Utsparksfest
- Bakismorgon like noone else
- Stiftsgårdsträff på stan med uppsala- och västeråsfolk
- Jobb i Irsta
- Haft syrran som sovsällskap like old times
- Ätit pannkaka till frukost
- Stiftsgårdsträff på Kajens, forts. med västerås- och skarafolk
- Årets första solbränna, aka tomatfejs
- Besök hos Bertil
- Inventering på Willy's
Dvs. festhelg, stiftsgårdshelg och jobbhelg in one. Det kallar jag effektivitet.
Jag har även somnat framför "Änglar och Demoner" två nätter i rad, vilket betyder att jag efter två försök fortfarande inte sett klart filmen. Det är inget vanligt joannafenomen kan jag säga. Snacka om att leva livet på dagarna så att jag inte ens orkar se en film så tidigt som midnattstimmarna.
Dessutom var det bara halva helgen eftersom denna måndag är Valborgsmässoafton och på grund av klämdagspåfundet därför ger oss två dagars ledighet till att fylla med liv!
Slutfuckingspurt
Det mest irriterande är att alla uppgifter som öses över en är det siiiista lilla i varje kurs. Det är liksom det ynkipynkiga man bara måste skrapa ihop motivation till. Det är ju lätt att säga, men faktum är att alla kommer samtidigt och plötsligt är det inte ynkipynkigt längre. Jag är trött och stressad och har dessutom irriterade ögonlock som mamma smetar Age Well-kräm på!
Men det ligger en studentmössa i garderoben och väntar på mig och varje helg framöver bjuder på något fint, med starten utsparksfest och Valborg och fortsättning med estetfester och roadtrips. Hela vägen fram till studentens lyckliga dag. Fast jag kommer antagligen gråta också, om jag nu lyckas öppna upp mina tårkanaler.
Sköna maj, välkommen.
Jag kommer sakna denna aprilmånad, försmädlig och ljuv.
Men kanske driver du bort lite kyla och rädslor också.
Vardagslyx
Lediga dagar är underbara!
Om man bara inte hade massa plugg som kväver den då, vilket jag har.
Men kanske kan jag tänka på pussar och kramar istället och önska mig in i en romantisk saga.
Joanna tipsar:
GÅ PÅ BIO. Nya biografen är hänförande (lite kylig dock) och Hunger Games är extremt sevärd! Spänning, romantik, skrämseleffekter, Prusiluskanliknande kvinnor, absurdhet, en vacker hjältinna, överlevnadskamp, människodiskriminering och vackra skogsmiljöer. Vad mer behövs liksom?
Förutom ett vackert sällskap förstås!
Drömlika vibbar
Lead me into the night
Jesus. Mitt liv måste vara ett trick, ett lurendrejeri, ett stort jävla Shutter Island.
Kan det verkligen se ut såhär? Jag vågar knappt lita på kontrollcheckningarna som vittnar om ett iallafall nästintill hundraprocentigt sanningsvärde.
Tveksamheten är överhängande. Det kan inte innehålla den enorma mängd lycka det gör.
Imorgon kanske jag kan tro det. Kanske. Men ikväll har någon mixtrat med mitt medvetande.
Det är ditt leende jag ler
- 2008
det är samma känsla
det är ditt leende jag ler
PUSS
Återigen isbitsfötter och en urdrucken nattkopp.
Jag var in på krogen och vände.
Kunde inte tvinga fingrarna till plånboksgrävning efter fyllebidrag i den folktomma fredagskvällen.
Istället vände jag, susade fram under himlens istårar.
Tillbaka hem, där ingen var vaken.
Där dagen började och slutade och däremellan fylld av hemligheter alla ändå märkte.
Små skönheter som genomsyrade konstig konst och trängde igenom paralyserande musikalitet.
En säkerhetsaning. En lugn intensitet.
Kanske var det den bästa dagen.
Mitt träd är klätt i blommor
Jag vill ge en eloge till fenomenet fikastunder! Det var längesen jag fikade så nostalgiskt länge, bara chillaxade, snickelisnackade och tryckte i mig cancerframkallande onyttigheter (såg på vetenskapens värld igår och kände mig högst cancerkandidatig. Tydligen är det farligt att äta för mycket socker.).
Jag vill också hylla fenomenet människor. Jag menar, tänk bara att trycka upp massa personer på en hylla, vilken rolig grej! Nej men faktiskt, fina människor är nog det mest hyllningsvärda fenomenet som finns. Fina människor gör mig glad och lycklig i själen. Tårögd ibland också, om det är riktigt fina människor.
Sista saken jag för stunden vill skåla för är fenomenet lekplatser. Speciellt lekplatser som har funktionen att kombinera lek med filosofimöjligheter, gärna ett trevligt nät att ligga på eller en gungvänlig gunga. Vår lekplats är lite ringrostig och byxnedsmutsande, men den är fin ändå. Även om den gömmer ryggsäckar så bra att man glömmer dem där när man slutar leka.
Element gillar jag också. Utan såna skulle jag frysa.
Att våga är att förlora fotfästet en stund. Att inte våga är att förlora.
Jag jobbar på det!
Fotfästeförlusten alltså.
För om det är någon skavank med mig själv jag är rädd att fastna i så är det att inte våga tillräckligt. Att inte leva tillräckligt. Att gå miste om något som kunnat göra mig oändligt lycklig för en sekund eller två.
Så jag jobbar på det!
Det går långsamt, men varje myrsteg är ett myrsteg fram och varje hjärtklappning är iallafall ett tecken på att jag lever.
Jag har aldrig varit mest livlig och våghalsigast och fylld av risktagande. Och jag har avskytt min egen blyghet och försiktighet hela livet. Även om jag alltid lyckats få kompisar på en halv minut och iallafall fått några små människor att kära ner sig i mig.
Men jag jobbar på det!
Och jävlaranamma vad jag har att ge.
painterly looseness
Om jag ville skulle jag kunna bli så jävla cool. Någonstans drömmer jag om att bli sådär oemotståndligt indiesnygg, med konstiga klädkombinationer som hur fula dom än är skapar en rasande avundsjuka och överkonstnärliga foton som bara bevisar hur sjukt estetisk man är. Filosofiska texter som snärjer in varenda tanke i krångliga gångar och flashigheter som får ett enda ord eller en enda liten bild att uttrycka ett helt känslouniversum. Med ett utseende som halvt ser ut att vara taget från ett 60-talets modemagasin i London. Någonstans önskar jag att jag var så cool. Men om jag var så cool själv så skulle det ju vara lite skumt att sitta och crusha ner mig i såna tjejer.
Jag är som ni vet en drömmare, i all dess betydelse. Jag drömmer på natten. Jag drömmer på dagen. Jag drömmer om kärlek, om smärta, om passion, om lycka. Jag förlorar mig i filmer. Jag filosoferar djupa tankar som egentligen inte leder framåt, även om jag låtsas som det. Och jag drömmer om att vara cool. Men alla kan ju inte vara coola, då skulle det bli ett överskott av coolhet i världen och den skulle kollapsa och vi alla skulle dö. Så jag tänker att någonstans kanske det ändå är lite coolare att vara töntig. Well, jag kan ju iallafall låtsas att det är det.
I like trains.
Jag måste börja avsluta varje dag med meditation. Bara chillaxa, ta det lugnt, slappna av och lyssna på djup musik. Bearbeta dagen och förbereda inför nästa. Bara vara och tänka vad jag tänker på och känna vad jag känner. Samla energi och leka filosof. Bara tankar och rymd. Och jag.
pure nörderi
Känslan när något jag suktat efter länge äntligen blir mitt!
Detta betyder att min filmhylla officiellt blir översvämmad. Vart jag ska placera de stackarna som inte får plats har jag inte figurerat ut ännu, men det löser sig nog på ett eller annat sätt. Det är en milstolpe på min väg att bilda ett filmbibliotek så som det Amanda har i The Holiday (och gärna bortom det). Jag har redan kommit på hur jag ska sortera det, efter genre! Så slipper man leta bland bokstäver och kaos om man är jättesugen på en konstnärligt vacker film eller en lättsmält romantisk komedi eller en klurigt spännande thriller eller en med ovanligt talangfyllt skådespel liksom. Det känns stabilt och bra. Mina filmkvällar kommer bli populärast!
I don't care if we don't sleep at all tonight
Vi bara blundade tillsammans. Andades och levde. Drömde.
Tätt intill varandra. Lite lite och olidligt långsamt. Men jag njöt.
För jag visste att snart smäller det och då släpps passionen lös.
Forget all about equality, let's play master and servant
Studentkryssning i tisdags var galet!
Studentklänning i brevlådan igår var fint!
Nu är det banne mig inte långt kvar folks!
Har smått flyttat in i soffan, två nätters sömn i denna underbara möbel är en trevlig vardagsspontanitet. Det har visats film och käkats billig choklad och minipommeschips som jag kallar det. Det är så fint att det man inte hittar hemma på fastlandet iallafall finns på Silja Galaxy.
Filmnörderi på högsta nivå.
Ja, jag blir lika halsöverhuvud förälskad varje gång.
Mysologi
Jag skulle vilja bli professor i mysologi. Eller doktor. Fatta att vara mysexpert!
Vart hittar man såna utbildningar?
Och praktiken! Att bara mysa hela dagarna...
Handhållningar och bamsekramar och kyssar och filmkvällar och övernattningar.
Come away with me and we'll kiss on a mountaintop
Är det verkligen så, kan det vara så, att alla egentligen bara letar efter kärlek?
Fast det inte märks eller ens anas. Att det varje person vill ha är kärlek, närhet.
Om inte annat så mår man ju finemang när man har någon att älska och älskas av.
Det kanske till och med är så att man inte själv märker det, men när man väl
lyckas skaffa sig en liten flicka eller pojke till partner så visar det sig att det var
precis vad man saknade. Eller iallafall något man önskade sig inuti. Hjärtat.
Är det så? Det vore ju både vackert och lite sorgligt. Eftersom många inte är ena
halvan i ett par. Fast jag väljer att se det som vackert. Det betyder att alla har
hjärtan och hjärta att vilja älska och älskas. Hopp för mänskligheten!
Min senaste kärlek är Norah Jones.
I bilen hem från Rättvik satt jag och drömde med hennes ljuva stämma i lurarna.
Det blev grönskande drömmar i den första aprildagens apriltypiska väder.
