I'm still in heaven
Jag kan verkligen inte förklara alla känslor angående sceniska.
Jag är lost in wonderfulness, dreams and closeness. Nostalgia, redan.
JA, jag saknar sceniska så det gör ont i hjärtat.
Det var en av de absolut bästa upplevelserna i mitt liv.
Att bo tillsammans med hela estetårskursen under scenen, på scenen och i lougerna.
Att briljera tillsammans med några av de underbaraste personerna jag känner.
Stå på scenen och leva en dröm.
Festen efteråt blev en hejdundrans avslutning, med billig alkohol, high spirits, dans, fylleklängningar.
Det blev också något av en incestfest, men sen när ingår inte det i estetfester liksom?
Alltihop är minnen för livet.
Det är över, men baby - I'm still in heaven.
Kommentarer
Trackback
